Enkelhetens väg
Hur mycket pengar och hur många ägodelar behöver vi egentligen för att leva väl och vara fria i sinnet och från förtryck? Jag - och många med mig - ställer frågan som blivit så central i dagens konsumtionssamhälle gång på gång. Det är i själva verket en av de viktigare frågorna som faktiskt kan ställas i dagen värld. Många ägnar hela sina liv åt att desperat klättra på konsumismens oändliga stege, där de försöker få allt högre inkomster för att kunna köpa allt fler saker. Det håller på att rycka undan basen för våra livsbetingelser.
Jag läste en intressant bok, ja det är nog tio år sedan nu. Det var en intervjustudie med människor som levt länge och som lät dem reflektera över sina liv, vad som de var särskilt stolta över eller som de nu i efterhand önskar att de gjort annorlunda. När dessa såg tillbaka på sina liv var det som bekymrade dem sällan att de tjänat för lite pengar eller att de ägt för få saker. De var snarare bekymrade över att de arbetat för mycket, gett för lite tid åt människor de älskade, att de stannade för länge i relationer som inte fungerade och lät rädsla hindra dem från att leva som de egentligen ville. Många önskade att de hade uttryckt kärlek och uppskattning oftare, tagit fler chanser när möjligheter dök upp och inte låtit oro för vad andra skulle tycka styra deras val. De beskriver också hur lätt det var att skjuta upp det som egentligen var viktigt i tron att det skulle finnas mer tid senare.
Även om jag samlat ett ansenligt antal år av livserfarenheter har jag ännu inte nått en ålder som kvalificerat mig att delta i undersökningen. Att jag nåddes av dem redan nu ser jag som en stor förmån. Den förmedlade mig känslan: jag vill inte upptäcka att jag egentligen inte har levt, att jag missat min eventuellt enda chans att se och förstå världen, att det jag lämnar efter mig förhindrar en fortsatt tillvaro för alla som kommer efter. Att upptäcka att livet tillbringats i en galleria full av ting eller sittandes framför en skärm med en förvrängd bild av vad människor blir lyckliga av.
För egen del har jag med tiden blivit allt mer klar över att ett fritt och meningsfullt liv är oberoende av det mesta av det vi strävar efter att uppnå genom att tjäna pengar. Långa arbetsdagar, bara för att hålla jämna steg med grannarna eller att kopiera de bilder vi pumpas med på tv och sociala medier. Varje extra timme på jobbet för att få pengar att konsumera lyxvaror innebär i praktiken att det blir mindre tid över för det som de människor visa-av-ålder menar verkligen betyder något i livet. Vänner, familj, gemenskap och att ägna sig åt kreativa aktiviteter.
Överflöd är ett sinnestillstånd. Pengar är förstås viktiga, men bara upp till en viss gräns, och den gränsen ligger mycket lägre än de flesta tror. När våra grundläggande materiella behov är uppfyllda distraherar den gränslösa jakten på pengar och saker oss bara från mer meningsfulla och inspirerande delar av livet. Marknadsaktörer, reklammakare och influerare - de som förespråkar att vi ska köpa de produkter de marknadsför - gör sitt bästa att få oss att glömma en gammal sanning. De vill förleda oss, förringa, förlöjliga, misstänkliggöra det vi redan vet: De bästa sakerna i livet är gratis. Kliché, säger någon, gammalt, fånigt, mossigt, upprepar någon annan, som att varje försakat klick ökat avståndet till livet, så försöker de skamma oss!
Den som vet att hen har tillräckligt är rik, säger Laozi i Tao Te Ching. Besläktade idéer finns även i västerländsk antik filosofi. Epikuros menar att ett gott liv kräver lite: enkel mat, trygghet och vänner räcker för att må bra. Seneca betonar i stället oberoende: den som klarar att leva enkelt förlorar inte sin frihet om rikedom eller status försvinner. Inom buddhismen konkretiseras detta genom träning i att observera begär utan att följa dem — till exempel att känna önskan efter något utan att direkt försöka få det.
Inte nog med att många människor upplever en livsstil byggd på konsumtion som tom och otillfredsställande – ett ännu större problem är att obegränsad konsumtion förstör vår vackra planet och äventyrar framtiden för livet så som vi känner det. Allt vi konsumerar är resurser tagna från naturen och allt avfall från vår konsumtion måste i slutändan återföras till naturen. Men naturen har gränser! Våra känsliga ekosystem bågnar under tyngden av årtionden av överkonsumtion, och ändå fortsätter jakten på mer ekonomisk tillväxt och mer konsumtion att prägla vår kollektiva föreställningsvärld. Även i rika ekonomier där grundläggande materiella behov sedan länge är uppfyllda fortsätter ekonomisk tillväxt att fungera som ett centralt mål för politiska och ekonomiska system.
Det kan vara värt att stanna upp och fråga sig om konsumtionskulturen verkligen är det enda sättet att leva. Många känner redan att de skulle vilja leva annorlunda – enklare, lugnare, med mindre beroende av ständig konsumtion. Samtidigt kan steget dit kännas oklart. Hur börjar man, när strukturer, normer och vardagsliv ofta pekar i motsatt riktning? Det finns inga färdiga mallar som passar alla. Men det finns människor som, steg för steg, har börjat forma liv med lägre konsumtion och mindre energiberoende, utan att uppleva att livskvaliteten minskar. Tvärtom beskriver många att ett mer medvetet förhållningssätt till arbete, pengar och konsumtion kan öppna för mer tid, mer närvaro och större frihet i vardagen.
Jag delar under rubriken Enkelhetens väg en praktisk handlingsplan för människor som vill leva ett ”enklare liv” med lägre konsumtion. En enklare livsväg innebär mindre överflöd, mindre avfall och mindre användning av fossila bränslen – men också mer tid för det som verkligen inspirerar och ger glädje. Listan är publik, den är en direkt översättning av en text skriven av Samuel Alexander, Ted Trainer och Simon Ussher som de kallar The Simpler Way - A Practical Action Plan for Living More on Less.
Deras förhoppning är att handlingsplanen kan fungera som en vägledning för människor som vill ändra sina livsstilar och slå in på en ny väg för att nå dessa viktiga mål. Denna praktiska handlingsplan har fyllt sitt syfte om du går vidare med en ökad nyfikenhet på den livsbejakande vägen i ett enklare sätt att leva. En tro på att dörren till ett sådant liv kan öppnas – med lite mod, en aning fantasi och lust.
Och även om jag tror att det är självklart för de flesta som läser detta så säger jag det för säkerhets skull. Det är skillnad på möjligheter i dagens samhälle, lokalt och globalt. Vissa är ofrivilligt begränsade på arbetsmarknaden eller har på andra sätt svårt att få lönen att räcka till det allra nödvändigaste. För alla andra, som har möjlighet att göra anpassningar och kanske stötta medmänniskors förutsättningar att nå samma mål, så är detta idéer där vi på det personliga planet kan bidra till att säkra vägen till ett hållbart liv präglat av frihet, lycka och djup tillfredsställelse.
Referenser
Länk: http://simplicityinstitute.org/wp-content/uploads/2011/04/The-Simpler-Way-Report-12a.pdf