Rymdskeppet Jorden

Vi behövde ta en paus. Solpaneler kunde inte täcka hela världen. Koldioxidutsugningsmaskinerna tog allt större plats. Gruvhålen blev allt fler. Materialet som behövdes för den teknologi som låg i framkant fanns inte i tillräcklig mängd på jorden. Mängden koldioxid i atmosfären fortsatte att öka. Isarna smälta. Skogarna att avverkas. Och det självklara men till en början till synes paradoxala, att energin som behövdes för att konstruera infrastrukturen för den förnyelsebara energin räckte inte till att både konstruera och underhålla infrastrukturen och samtidigt upprätthålla produktionen av de konsumtionsvaror som dåtidens människor vant sig vid.

Låtsas att det är ett rymdskepp som cirkulerar omkring en sol långt borta, utan kontakt med andra rymdskepp och utan möjlighet att få tillgång till mer än det som redan finns på skeppet, farfar satt i sin fåtölj och berättade. Det är ett ganska stort skepp, med skogar, hav, älvar och berg. Du har endast en liten del av skeppet till förfogande, dina grannar och vänner har fått tillgång till liknande ytor. Genom skogen forsar en älv fram och det finns vilda djur. Av skogens trä har du byggt saker du behöver. Så länge du inte hugger ned fler träd än det varje år växer upp igen kan du fortsätta hur länge som helst. Så länge du inte äter fler djur än det föds nya så kan du alltid förvänta dig ha mat på bordet. Så länge du inte inkräktar på andras ytor så får du vara ifred.

I marken under skogen finns det metaller och här och var även uråldrigt organiskt liv som förmultnat och förvarats i både stelnad och i flytande form. Gömd i denna är miljontals år av lagrad solenergi, kol och väte som aldrig kom till användning. Det är mineralolja, alltså inte den typ av energirik olja som kan utvinnas ur växter eller djurs fett.