Småskaliga experiment

Utdrag från GAIA - breven från framtiden

Småskaliga experiment hade blivit påbörjade av framsynta stater redan på 2020-talet. Det som hade benämnts basinkomst hade tilldelats personer som själva ville prova på att initiera en annan typ av samhällsstruktur. Det var inte ett bidrag i den äldre bemärkelsen att personer fick stöd för att kunna konsumera en lägsta nivå och med samtidiga krav på att skaffa sig ett jobb. Grundlönen var i stället en överenskommelse att personen skulle leva enkelt, konsumera bara det nödvändigaste för ett hälsosamt näringsintag, att de odlade mark och att de ägnade tiden åt förkovran och själslig utveckling. De skulle äta lokal mat, transportera sig med cykel eller kollektivtrafik, hushålla med elektricitet och återanvända material så långt möjligt. De fick fortfarande oförändrad tillgång till samhällsnyttiga tjänster som skola och sjukvård. Invändningar mot att de inte kunde ställa sig utanför samhället, att de måste ta del av en växande kaka eller att då inte deras produktivitet ökade så måste över tid tvingas in i ett lägre välstånd hördes.

Men dessa invändningar kom något av sig när insikten att all produktion av det nödvändiga redan visade sig finnas, och att många arbeten egentligen bara utfördes för att människor skulle få tillgång till pengar att köpa denna redan färdigproducerade grundnivå. En dåtida tänkare hade liknat situationen med att eftersom nästan all vår mat ändå produceras av maskiner så är det ju faktiskt inte någon som uppoffrar någon ansträngning för att förse oss med allt vi behöver. Maskinerna var förstås tillverkade av andra och materialet brutet i någon gruva, men den faktiska råvaran som användes tillhörde alla i någon bemärkelse. AI tillsammans med användningen av energi som börjat kväva livet, hade gjort många människor rika utan att göra något eget arbete och rikare blev de på att investera i andras arbete, det var bara fördelningen som inte hängt med i förändringen.

Det var också en stor mängd människor som i stället för att konsumera sin goda inkomst valde att lägga den på denna typ av subventionerade liv. Det visade sig vara en god strategi för att komma till rätta med den exponentiella ökning av tillväxten som pågått under några hundra år. Om alltför många hade gått över till att minska sin arbetstid och minska sin konsumtion samtidigt hade det inneburit ett stort bortfall i köpkraft och att en stor mängd tjänster hade blivit bortrationaliserade utan att de som var anställda för att tillverka dem kunna hitta en alternativ inkomstkälla. Att personer med goda inkomster i stället lade om sin konsumtion mot att köpa lokala produkter och bistå dem som valde att arbeta med dessa och andra lokala initiativ innebar att växlingen kunde ske i stort samförstånd och till allas fördel. Jag tror inte att min profession hade varit möjlig om det inte varit för denna insikt bland dem som tjänade stora summor på vinster från framgångsrika företag och andra värdepapper utan att själva göra något arbete.

Engagera dig politiskt, det är först då som du kan göra skillnad brukade politiskt aktiva säga. Det här var en aktivism av ett annat slag. Det var naturligtvis ett stort steg framåt att det politiska systemet hade gjort det möjligt att tilldela en grundinkomst till personer som självmant valt att leva ett enklare liv, men kraften hade kommit underifrån. Arbetet som drev fram reformen var aldrig en politisk ambition från början. Det var resultatet av att personer startade verksamheten och vågade ta klivet och visa att det var möjligt som hade drivit fram en politisk öppenhet för möjligheten. De lärdomar de fångat och dokumenterat var till stor nytta när det industriella samhället sakta börjat vittra sönder i samband med att elmarknaderna kollapsade. Min by består, liksom de flesta av de andra byar vi ibland interagerar med för att utbyta kunskap, av omkring 1500 personer som är fördelade i tre mindre områden. Vi ingår i större kommuner och dessa ytterligare nivåer. Ju ovanligare en händelse är desto större är sammanhanget som samarbetet sker inom. Specialistsjukvård är ett bra exempel.

Det kallades för prefigurativ politik, att redan i nuet praktisera de sociala relationer och samhällsformer man vill se i framtiden. Det handlade inte om att kämpa för en avlägsen utopi genom reformer eller revolution, det var en frihetsreform att skapa utrymme för människor att försöka bygga embryon av den framtida världen här och nu – inom det gamla samhället. Det kännetecknades av ett beslutsfattande utan hierarkier, med fokus på deltagande och jämlikhet. Det var växande sociala strukturer genom självorganisering där grupper bygger egna institutioner som kooperativ, fria skolor, sociala center, gemensamma odlingar som fungerar vid sidan av stat och marknad. En frihet i att organisera på sätt som speglar det samhälle man strävar efter; till exempel kan man inte kämpa för frihet genom auktoritära metoder. En generell öppenhet - inom samhällets mer institutionella strukturer - mot mångfald och att låta mångas initiativ leda till något större. Inte det ålderdomliga reformistiska sättet att försöka styra fram samhällen genom majoritetsbeslut som demokratier i historisk mening. En strävan att förkroppsliga framtidens samhälle utan central planering ett förkroppsligande i det som är här och nu.

Det var få som innan denna tid hade reflekterat över att det som egentligen skapade utrymmet för välstånd var tillgången till billig energi. Sådan hade funnits sedan 1700-talet. Den hade gjort det möjligt för människor att driva maskiner som kunde göra det arbete som människor eller deras arbetsdjur tidigare behövt med egen kraft. Tekniska hjälpmedel såsom bilar och flygplan kunde med hjälp av energi utveckla sådan kraft att människor kunde färdas ibland 100-tals gånger snabbare till destinationer de annars behövt avstå ifrån. Energin var drivkraften som gjorde det möjligt att transportera stora mängder varor från olika världsdelar, något som varit tidskrävande och kostsamt tidigare. Få hade också till en början insett att tillväxten inte kunnat komma till stånd utan denna extraordinära tillgång till energi.

Visst, teknikutvecklingen hade skett samtidigt och eftersom den bevisade människans snille så hade den fått företräde som förklaring till den smått osannolika utveckling som bevittnats under tiden fram till 2030-talet. Det fanns en stark tro på att problemen skulle lösas med alltmer förfinad teknik. Skogen skulle avverkas med eldrivna drönare som selektivt flög in över skogen, identifierade de träd som skulle avverkas, kapade dem ovanifrån och sedan flög ut dem till den väntande transportvagnen. Elbilar skulle lösa den landväga transporten av alla varor som behövde nå världens alla delar. Välståndet som skulle komma alla världen människor till del och deras ökade utrymme för resor skulle skeppas runt med eldrivna flyg. Detta visade sig inte framgångsrikt. Det var inte innovationsförmågan som var den begränsande faktorn det föll på. Det var energin som behövdes för att driva de nya innovativa lösningarna som inte räckte till och den förenkling som var nödvändig kom därför inte till stånd. När sedan användningen av denna fossila energi blev alltför farlig och dyr att använda inträffade kollapsen som var den tvingande omsvängningen. Det är med tungt hjärta och sorgmod som jag tänker tillbaka på det stora lidande som uppstod där inte växlingen till lokal produktion hunnit ställa om.

Jag är naturligtvis en av de lyckligt lottade. Det släktträd som jag sedermera skulle härstamma ifrån hade inte funnits om inte mina farföräldrar varit några av dem som växlat över till ett lokalbaserat produktions- och konsumtionssamhälle. Sociala relationer, samband med naturen, fredlig och kreativ aktivitet och en delningsmentalitet som gav många tillräckligt för att överleva men inte mycket mer än så. Många var deras långväga vänner som tyvärr inte lyckats hålla sig ovanför de marginaler som överlevnaden krävde under de riktigt kritiska åren.