Reflektion: XXVI 22

Platon oroade sig för skriftspråket. I dialogen Faidros låter han Sokrates beskriva hur människor riskerar att förlora sitt minne när kunskapen flyttas ut ur människan och in i skrivna texter. Den som tidigare med stor möda memorerat berättelser genom att tillämpa olika rim, minnesregler, upprepningar och naturligtvis övning och framföranden kunde nu luta sig mot skrivna tecken. Visdomen riskerade att bli ytlig, menade han. Människan skulle få tillgång till information utan verklig förståelse, ansträngning och känsla.